Bola de Fogo

Argumenten för Israels apartheidsystem blir färre och färre. Ett av de märkligaste argumenten som cirkulerar är att Israel skulle vara ”regionens enda demokrati”. Jag upptäckte via Ali Esbati att Lars Adaktusson än en gång ger uttryck för just den åsikten i SvD häromdagen. 

Det förväntas på något sätt tala för sig självt. Av alla argument tycker jag att detta är ett av de märkligaste. Som om vi skulle haft större förståelse för lasermannen om det visade sig att han röstade på sossarna.

Det demokratiska argumentet är verkligen en form av fundamentalism. För det det innebär är att det i princip är ointressant vad en stat gör, hur den behandlar sina egna eller andra staters medborgare. Så länge den uppfyller bara några av de allra ytligaste kriterierna för att kallas demokratiska så är det övriga ursäktat. Visserligen har vi här att göra med olika syn på demokrati, eftersom många demokrater nog skulle påstå att demokrati utöver fria val förutsätter någon slags rättssäkerhet eller likhet inför lagen och därmed inte går att kombinera med apartheid. Men även om vi skulle lägga dessa invändningar helt åt sidan: anser Adaktusson att val med jämna mellanrum motiverar precis vad som helst? Är en demokratisk stat som ägnar sig åt folkmord på något sätt mer rättfärdig en odemokratisk stat som inte gör det? Vad är det för bissart sätt att försöka rangordna övergrepp?

Det är märkligt att liberalerna kan tillåta sig att använda dessa typer av resonemang, då de ju i ”kommunism-debatten” hela tiden anklagar vänstern för att ha ett tänkande där ändamålen helgar medlen.

Det är dags att någon ställer frågan till dessa militanta demokrater: Exakt hur mycket är ni beredda att offra för demokratin? Eller snarare (för det är ju inte ni som behöver offra): hur många människor är ni beredda att offra för demokratin? På vilket sätt anser ni att era demokratiska offer skiljer sig från någon annan regims offer? På vilket sätt har just ni blivit det enda undantaget från den regel ni själva formulerat och bankar i huvudet på alla andra; som säger att ändamålen aldrig kan helga medlen?

Jag förstår helt ärligt inte vad det är Adaktusson försöker säga. Jag uppfattar bara kodord i försvaret av Israel; ”demokrati”, ”militant islamism”, ”antisemitism” – alla fullständigt tomma på innehåll. Adaktusson tycker att vi borde ”gratulera Mellanösterns enda demokrati”. Vad menar han att vi ska gratulera dom för? Att dom ibland håller demokratiska val? Att det vore så enkel har jag svårt att tänka mig. Palestinierna testade det där med demokratiska val. Men det satte världssamfundet stopp för.